Bildgalleri

SMJ, privatbanan Saxnora–Mohällarne Järnväg

Starka krafter, ledda av bruks­pa­tronen på Bång­fors, verkade från mitten av 1860-​talet för byggandet av en järn­väg från Saxno­ra­fältet till en lämplig plats vid sjön Eken, före­trä­desvis Ekens­holm. År 1878 öppnades banan för trafik till Ekens­holms hamn. Tio år senare hade banan förlängts till Mohäl­larne och bolaget benämndes därefter Saxnora–Mohällarne Järnväg (SMJ). Nu fanns det förut­sätt­ningar för en ratio­nell järn­hantering inom området.

Seder­mera sinade fyndig­he­terna i Saxno­ra­fältet varför utskepp­ning av malm från Mohäl­larne hamn numera kommer från Kvarn­gruvan via trans­porter på SJ. Sträckan Saxnora–Farsarvet revs upp men banan behöll trots det sitt namn.

Farsarvet sammanbindningsstationen
Här sker det viktiga bytet av dragkraft för malmtågen (el eller diesel på  SJ, ånga eller diesel på SMJ) samt sammanslagning och delning av malmtågen för att de skall klara de kortare stationerna på privatbanan.

Här sker också passagerarbytet mellan stats- och privatbanan, från de snabba persontågen och motorvagnstågen på SJ till de litet mer sävliga små persontågen och rälsbussarna på SMJ. 

Dygnsschemat

Ramsbo med anslutningsspår till Sågen
Timmer till sågverket och produkter från snic­ke­riet (intill sågverket). Smärre person- och gods­trafik.

Sågen tar sitt timmer från järn­vägen såväl som flott­ning på älven. Det sågade virket fraktas sedan bort med järn­vägen. 

Ekensholm – Ekensholmsbanans huvudort 
Här ligger banför­valt­ningens med kontor och verk­städer. Det finns också olika småin­du­strier och en liten hamn. I förgrunden ligger ångaren s/​s Svanen färdig för avfärd. Till vänster ser man loksta­tionen med Ekens­holms lok- och vagn­verk­stad (ELV) som ibland utför lego­ar­beten åt SJ.

Bångfors den gamla mull­tim­mer­hyttan 
I dag är hyttan ersatt med ett modernt vals­verk (ej byggt i modell) vilket ger underlag för trafik med stålskrot. Det finns även några småin­du­strier på orten. Bång­fors gamla bruks­om­råde med sin mull­tim­mer­hytta är inspi­rerat av Engels­bergs bruks­om­råde i Bergs­lagen. Bång­fors kanal har numera inte den brusande ström av trafik som den en gång hade…

Kolaråsen välfärden mitt ute i skogen
Då området har en säll­synt förnämlig natur finns ett flertal hotell och pensionat i området. Detta gör att en s.k. kursvagn ofta tar hand om person­trans­porten från SJ. Som namnet antyder är kolmilor inte heller ett okänt begrepp samt broar, och åter broar på väg över grusåsarna med sitt grustag (viktig för en järnväg).

Mohällarne – slutstation på privatbanan 
Banan förlängdes till Mohäl­larne efter det att utbygg­naden från Ekens­holm färdig­ställts. (Enligt banans offi­ci­ella historia skedde detta 1888.) Här finns en stor loksta­tion och en stor utskepp­nings­hamn för både malm och styc­ke­gods. Loksta­tionen vid Mohäl­larne fyller en mycket viktig funk­tion på banan. De stora malm­tågs­loken måste ju slaggas, kolas och få nytt vatten efter sitt slit med att dra malm­tågen från Farsarvet till Mohäl­larne hamn.

Mohällarne hamn startpunkt och slutpunkt 
Den egent­liga huvud­or­saken till att privat­banan Saxnora Mohäl­larne Järnväg (SMJ) en gång byggdes. Det ankommer två fullas­tade malmtåg under ett typiskt trafik­dygn till malm­hamnen. Dess­utom finns det en olje­hamn och en styc­ke­gods­hamn, bägge ger sin beskärda del av trafik­un­der­laget.