För JM i tiden

Denna artikel är hämtad från
den f.d. klubbtidningen SBA (Saxnora Bergslags Allehanda)
och speglar vår filosofi om hobbyn och vår anläggning


– Vad f-​n är JM???

– Juni­or­mäs­ter­skap?

– Jo, kanske, men bättre upp! Vänd på ordnings­följden!

– MJ?

– Nu kanske det går upp ett "Lilje­hol­mens dropp­fria".

– Modell­järnväg??? Men vad har det med juni­or­mäs­ter­skap att göra?

– Nej, nej, nej!!! Inte juni­or­mäs­ter­skap – JÄRNVÄGSMODELL, papp­skalle!

– Järn­vägs­mo­dell? Vadå järn­vägs­mo­dell, det är väl samma sak som modell­järnväg eller Märklintåg och sån't.

– Närru, deede­re­en­te­seru!

– Asså, vadårå?

– En modell­järnväg (MJ) kan sättas samman av mate­rial på mark­naden, i stort sett från vilken leksaks­affär som helst. (Märks att tiden löpt och till det sämre sedan 1985, leksaks­af­färer med mj? Främ­mande fåglar år 2017. /red:s anm.) Målet med MJ är att "leka med tåg". Dvs. att låta tågen gå runt en rund­bana varv efter varv och låtsas att dom far fram ute på linjen. När man sedan tröttnat på detta stannar man vid stationen och kanske utför litet växling för att åter­igen gå ut och "snurra på linjen". Den köpta rullande mate­ri­elen är ofta av högsta kvalitet och är mycket modell­riktig. Land­skap och husmo­deller, som alltmer trängs ut av rang­er­ban­gårdar och loksta­tioner, är ofta plast­byggsatser från Faller med tysk före­bild.

– Vad är då en järn­vägs­mo­dell?

– En järn­vägs­mo­dell (JM) är en modell av en järnväg. En järnväg som finns, har funnits eller också kunde ha funnits i det verk­liga livet. Den kan också sträcka sig igenom ett tänkt land­skap, genom orter med namn som stämmer överens med land­ska­pets historia.

En järnväg byggdes aldrig för sin egen skull. Den hade alltid en orsak för sin existens. Ett behov skulle uppfyllas, nämligen att förflytta något som krävde stor trans­port­ka­pa­citet från punkt A till punkt B, och helst ta med sig något till­baka till A. Sedan vore det ju inte så dumt om man kunde ta med gamla mormor till sta'n för att besöka barn­barnen när man ändå skulle dit. Den inställ­ningen hade man nog till person­tra­fiken inom många järn­vägs­för­valt­ningar (och har det säker­ligen även nu).

Vagn­parken vid en järnväg är inte anskaffad på måfå utan är helt och hållet anpassad efter trans­port­be­hoven. Lika­dant är det med drag­kraften. En timmer­bana t.ex. trafi­keras, så vitt jag förstår, rätt sällan av ett ång-​F med 30 tank­vagnar. Ekonomin och banans topo­grafi var också tunga faktorer som påver­kade drag­kraf­tens samman­sätt­ning.
Gud skapade, som vi alla vet, först land­skapet och "Hard Shell-​metoden", skogens alla garnar och som en krona på verket Preiser-​figuren. Denne byggde så småningom gårdar och vallade sin boskap i ängarnas teddy­foder. Han började bryta malm i Hard-​shellen och byggde hyttor och smedjor för att förädla den till tack- och stång­järn.
Garn­skogen gall­rade han och högg upp till timmer som sedan kunde användas till att kokas till papper, kolas och användas i hyttorna eller sågas till bygg­nads­ma­te­rial.

Detta krävde trans­porter. Hästar och Billing Boats fanns ju att tillgå men var för lång­samma, hade för dålig kapa­citet eller var för oflex­ibla. När så tysken herr Dr Märklin uppfann tåget och engels­mannen sir F.T. Peco flex­rälsen kunde produk­terna trans­por­teras och expor­teras ut i världen i stora volymer. Grunden för en kraftig expan­sion och en stabil ekonomi för Prei­sergub­barnas land­skap var lagd.

Samman­fatt­ningsvis kan man säga att på en järn­vägs­mo­dell har varje byggnad, varje väg, varje indu­stri etc. en orsak till att finnas till, att den ser ut på ett visst sätt och att den ligger där den ligger. Banan är väl anpassad för att uppfylla trans­port­be­hovet. Land­skap, byggnad och bana har en historia och befolkas av männi­skor som har sina givna roller i samhället och sina rötter i den bygd som beskrivs.

Skill­naden mellan JM och MJ är om man "köper" ovanstå­ende reso­ne­mang, inte enbart en fråga om bokstä­vernas inbördes ordning.

Vid pennan: Janne O